Det finns alltid något kvar att förstöra*

Jag tänker inte ställa några frågor

Mitt liv har liksom inga växlar

Och automatlådan drar så mycket bensin att jag inte har råd att köra längre

*hur orkar jag ens (med mig själv)?

Hon var liksom ihop fast isär; de tusen bitarna i sin helhet. 

Han var liksom en kontur, en skugga av något kompakt och koncentrerat vars ogenomträngliga gestalt var för mig som ögat i orkanens mitt. 

klicka 

på 

bilden